Tid.

Ja då var det söndag igen.

Idag är det 2 månader sen lilla Tilda fick somna så gott.

Var vid lilla "graven" igår och där låg våra fina målade stenar kvar.

Saknaden är fortfarande enorm och hon är så saknad i allt man gör, för hon var ju en del av allt.

Det är även så att det gått ett helt år.

12 månader.

365 dagar.

Sedan jag lämnade mitt gamla jobb efter 11 år.

Jag kan knappt tro det själv att det gått så lång tid och att det gått så fort.

Det skumma är att det känns som att det var en evighet sen jag arbetade där.

Och att jag även varit på det nuvarande jobbet i en evighet.

Tid kan vara så konstigt ibland.

Lång tid kan kännas som kort tid och kort tid kan kännas som lång tid.

Tiden går.

Igår blev det en sväng ut till Tidan för att skifta däck på bilen.

Skönt att ha det gjort, så nu kan snön få komma om den så vill.

Det blev lördagsmys med pizza o gott sällskap.

När det var dags att åka hem var det kolsvart ute, jag som är så mörkrädd.

Idag blir det återigen en sväng till Tidan.

Kalas för syster-yster som fyllde år i veckan.

Det kommer bli fullt hus med alla som kommer, föräldrar, syskon, syskonbarn mfl.

Dessutom laddar vi för en ny vecka...